Ett återförenande.

Satt uppe halva natten.. Min ena hjärnhalva slutade fungera så nu har jag försökt reparera den med lite sömn. Fast jag kan ju erkänna att det är mycket svårare att få igång tanke maskinen när det är ljust ute. Igår när jag kom hem, kom fostermor in till mitt rum. Hon satte sig ner i sängen och tittade mig rakt in i ögonen..rakt under huden..och frågade; Hur mår du Johanna?.. Givetvis sa jag att jag mår bra, för jag vill ju inte att hon ska oroa sig. Hon har tillräckligt mycket just nu. Fast egentligen vet jag inte hur jag mår, så jag kan ju inte veta om jag inte mår bra heller? Bara väldigt svårt när någon frågar hur man mår, för det är svårt att förklara känslor. Hon frågade även om jag nånsin brukar vända mig om och känna att någon kollar på mig?.. Och det är ju klart att man ibland känner så, att man har någon som stirrar än i nacken. För det är nämligen så att fostermor har varit hos ett medial.. Medialet sa till fostermor att hon skulle fråga mig det, alltså om jag får den känslan. Medialet sa till fostermor att när (Johanna) får den känslan så är det hennes mor som sitter där, hennes mor är med henne jämt. Hon vakar över Johanna från ovan och hon hjälper henne i livets val..
Hur kan sådant vara så underbart men samtidigt göra än väldigt ledsen?

Hade även picknick med Xespandia igår, vi satt vid en damm.. Eller det slutade med att vi låg ner, invirade i en ( hur stor som helst ) brun filt.. Och vi matade änder, till slut lärde jag dom att dansa, förhoppningsvis kommer det upp i Xespandia's blogg någon dag framöver. Och jag lovar,.. dom var inte lätta att träna, men chips med vitlöks dipp gjorde susen! Mot slutet av picknicken låg vi där, i filten.. Och vi pratade om hur mycket som helst! Och har ni någonsin varit med om en människa som förstår? En människa som verkligen bryr sig innerst inne? För hon är sån,.. När man börjar prata med henne så finns det inget som hindrar än att fortsätta. Man märker ju på en person om den är ointresserad och då slutar man oftast prata.. men vi låg nog vid den dammen i över 4 timmar. Hon pratade..jag pratade.
Man är skapt med två öron och en mun, det kan ju bara betyda att man ska lyssna mer än prata? Hon lyssnar verkligen! Gud jag skulle kunna skriva om denna underbara person i flera timmar.. Och det viktigaste av allt..Hon fick mig att våga skicka det där jävla smset.. den dikten som jag trodde skulle förstöra allt.. men snarare tvärtom, förhoppningsvis är dikten en del av något nytt..Något fint, kanske ännu finare än förra gången.

Dikten löd så här:
Din närvaro fuller upp rummet
du låter ingen gå miste om din existens
Du är som ett svart hål
din dragningskraft suger i sig all glädje som finns i mig
Din närvaro äter upp mig
jag drunkar, jag får ingen luft
Som en sten sjunker jag mot botten till en svart avgrund
Utan att säga ett ord,
förintar du mig

Tyvärr tog jag dig för given igen, jag trodde att jag visste svaret på dikten. Men när jag fick svaret blev jag helt chockad. Jag började nästan skaka..Och för att få tiden att gå snabbare satt jag och läste dikt boken, problemet var att jag läste den första raden minst elva gånger. Jag kunde inte tänka! Och jag blev så glad..Jag hade glädje tårar..Tack vare dig.
Men ett tag blev jag även rädd..Du kan lika gärna ha varit oseriös tänkte jag, men du intygade att det inte var så.. Och jag vill att du ska veta.. Du fyller upp min dag, du får mig att se glädje i livet. Bara din existens gör mig lugn. Du är en av dom få som fått mig att känna riktig saknad.. Men, när vi inte pratade med varandra och inte brydde oss om varandra.. då fick du mig att se sorgen i livet, din existens gjorde mig nervös och ledsen. Och du fick mig att känna riktigt saknad. Jag hoppas verkligen, att du någon gång kommer inse hur mycket du betyder för mig. Hur högt jag värdesätter dig. Att du är en av dom få som verkligen fått mig att må riktigt bra! Och även om du aldrig inser det, så hoppas jag iallafall att du vet, att jag finns här för dig. Jag bryr mig verkligen om dig..

Nu har jag inte tid att skriva mer, för nu ska jag fixa lite till på designen om jag lyckas!
Ska få hjälp av min expert sedan.

..Zindoria

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0